Historien om Fru Berg – Ingvild H. Rishøi
Gåtfullt, skrämmande och vackert i fem noveller av den norska storstjärnan!
Norska Ingvild H. Rishøi har under senare år rört otaliga svenska läsare (och kritiker!) till tårar med sina Vinternoveller och Stargate. En julberättelse. Med en säregen litterär kraft, och ofta med barnet i centrum, beskriver Rishøi den sköra kopplingen mellan människor; det gåtfulla, skrämmande och vackra. I dessa fem noveller från 2011 handlar det om att träffa sin första kärlek, om att vara synsk och se tecken, om Janis Joplin, lysmaskar och kortspel. Och om att älska en hamster som heter Fru Berg.
Historien om Fru Berg hyllades stort när den utkom i Norge 2011, och nominerades bl. a. till Bragepriset. Här får läsaren åter ta del av den vardagsnära magi och lojalitet mot det utsatta barnets perspektiv som bland annat fått Rishøi att kallas för ”en ny Astrid Lindgren”.
PLATS 1 PÅ DN:S KRITIKERLISTA!
PLATS 1 PÅ BOKTOPPEN, BORÅS TIDNING!
”Ingvild H. Rishøis gestalter tar sig rakt in i läsarens hjärta … Med Historien om Fru Berg befäster Ingvild H. Rishøi sin ställning som en av Nordens viktigaste unga prosaförfattare.”
– Ingrid Elam, Kristianstadsbladet
”… novellistik i toppklass”
– Anna Lundvik, Sydsvenskan
”… fem tillfällen att ytterligare uppmärksamma allt det som utgör den unika rösten hos denna vidunderliga författare”
– Björn Kohlström, Tidningen Vi
”Språket gnistrar i Marie Lundquists översättning och de djupt suggestiva historierna fullkomligt hypnotiserar läsaren. Var och en av novellerna i Historien om Fru Berg rymmer mer än många romaner, eftersom storlek när det kommer till berättelser inte räknas i sidomfång utan i textens djup.”
– Elin Kvicklund, Uppsala Nya Tidning
”Avundsvärda är ni som ännu inte trätt in i den avklarnade litterära värld som är Ingvild H. Rishøis.”
– Tommy Sundin, Västerbottens-Kuriren
”… ett språk som inte krånglar till det, men som skimrar, en transparent film över en bultande puls, rytmiskt och sakligt på samma gång”
– Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet
”… en samling koncentrerade och oavbrutet närvarande texter, hjärtslitande, men aldrig sentimentala”
– Viktoria Parmell, BTJ
”… en drabbande omedelbarhet som är svår att värja sig emot”
– Yukiko Duke, Vi Läser
”Det är så sorgligt – inte alla förmår resa sig ur barndomens mörker – men de enkla orden sitter just där de ska.”
– Sandra Stiskalo, Dagens Nyheter
”… en mild blick på mänskligheten, ett vänligt och kärleksfullt språk där mörkret gestaltas genom individens kamp för att inte falla över världens kant”
– Sanna Samuelsson, Göteborgs-Posten
”Fem förtätade och vackra noveller som ännu en gång sätter det utsatta barnet i centrum.”
– Boktoppen, Borås Tidning, Plats 1
”Fem noveller av den stilistiskt benådade norska författaren, varav en om hamstern Fru Berg.”
– Boklistan, Dagens Nyheter, Plats 1
*
Ett längre utdrag ur Jenny Aschenbrenners recension i Svenska Dagbladet:
”Historien om Fru Berg kom ut på norska redan 2011 … innan vi i Sverige hade nåtts av Rihøis finkalibrerade känslighet inför det sköra, både i den enskilda människan och i de system vi byggt. Men alla byggstenarna finns där. En förmåga att veckla ut en scen, ett skeende, med självklar direkthet, att gå tätt intill sina huvudpersoner, se världen genom deras blick och göra både människorna och världen de lever i intensivt levande.
[…]
Ofta är det barnens perspektiv och ur deras synvinkel är mycket dunkelt och obegripligt i den världen de ändå tvingas försöka överleva i, vuxenvärlden ruvar på sina hemligheter. Hon gör det med ett språk som inte krånglar till det, men som skimrar, en transparent film över en bultande puls, rytmiskt och sakligt på samma gång.
[…]
Det är också det Rishøi gör med tiden, när hon kan stanna i scen i långa utdragna ögonblick, låta den dallra tills den mättats med all mening den har inom sig. Eller låta år rassla förbi i skrämmande hastighet, markerade bara genom ett barns ålder, samtidigt som människorna förändrats på fundamentala sätt. Det förstärker barnperspektivet, tidens obegriplighet och subjektivitet. Det går snabbt, det går oändligt långsamt, det är så mycket man inte kan förstå, men man känner in hur det är att vara en annan. Det lär oss Rishøis noveller.”